Den svenska ekonomin vägrar komma igång på allvar. Trots att man flera gånger sedan finanskrisen 2007-2008 aviserat att den svenska ekonomin skulle vara på väg uppåt igen inom ett par år, visar det sig nu att vi ånyo inte kommer att nå inflationsmålen i landet. Avsaknad av inflation beror på att omsättning på marknaden och mellan företag samt privatpersoner inte är tillräckligt stor. På lekmannaspråk handlar det kort och gott om att affärerna går trögt.

Riksbankens styrränta är ett medel att ta till för att just styra marknaden i en önskvärd riktning. Genom att sänka styrräntan till rekordlåga 0% hoppas man sätta fart på svensk ekonomi genom att få staten, företagarna och folk i allmänhet att öppna sina plånböcker och börja spendera mer.

Räntesänkningen gör det framförallt billigare för bankerna att låna pengar, vilket i sin tur även påverkar utlåningsräntorna för privatpersoner och företagare. Ett problem som Riksbanken varit tvungna att ta i beaktande innan man beslutade sig för att sänka räntan, är den höga belåningsgraden som hos de svenska hushållen. Genom att göra ytterligare räntesänkningar riskerar man nämligen att spä på detta problem, då fler väljer att ta låna mer istället för att amortera av på befintliga lån. Detta gäller framförallt de betydande grupper i samhället som har stora skulder genom bolån på fastigheter. Riksbanken valde trots detta att genomföra ytterligare en sänkning, då man anser att riskerna med en eventuell deflation är större än den höga belåningen och en eventuell bolånebubbla.

Uppdatering 2015-02-13

En ny rekordlåg ränta är nu ett faktum. För första gången någonsin har nu Sverige en negativ reporänta på -0,10. Samtidigt säger Riksbankschefen Stefan Ingves att det finns stor utrymme för ytterligare sänkningar. Att man väljer denna något extrema åtgärd, beror på att den svenska inflationstakten anses var för låg.

Uppdatering 2016-02-11

Så var det dags igen för Ingves och gäng att sänka styrräntan ytterligare. Denna gång sänktes räntan med -0,25 och ligger nu på den nya rekordnivån 0,50%. Fortsatt är det en inflationstakt om 2% som Riksbanken jagar och gör sitt yttersta för att lyckas nå. Ingves lovar att jakten kommer att fortsätta tills dess att inflationen drivs upp. Bland annat kommer Riksbanken fortsätta med sina stödköp av statsobligationer.

Uppdatering 2017-03-16
I mitten av februari i år fattade Riksbanken beslutet att låta reporäntan ligga kvar på minus 0,5 procent, men man öppnade även upp för att en höjning kan komma att ske under ett senare kvartal 2017.

Sedan dess har två viktiga saker inträffat som ökar trycket på en höjning av styrräntan.

Enligt uppgift har Sverige nu har en inflation på 2%* vilket skulle innebära att man uppnått den önskade inflationstakten.

Igår 2017-03-15 valde USA:s centralbank, Federal Reserve (Fed), att höja landets styrränta. Detta gör man då man anser att USA:s ekonomi går starkt.
*Enligt bedömmare har vi nu 2% inflation om man räknar bort effekten av Riksbankens egna räntesänkningar.

Låga räntor i hela Norden

Trenden med allt lägre låneräntor är inte något som enbart gäller Sverige. Hela norden inklusive Norge, Danmark och Finland har idag avsevärt mycket lägre bolåneräntor än vad man hade under 1980-talet. För 30-40 år sedan var räntor på över 10% ingen ovanlighet. Sedan dess har vi genomgått ett par stora finansiella kriser samtidigt som marknaden allt mer globaliserats, detta sammantaget har gjort lågt satta räntor till något av en nödvändighet i våra moderna samhällen.

Det finns inte heller något som tyder på att några räntehöjningar inom en snar framtid. Så länge den europeiska ekonomin inte får tillräckligt med luft under vingarna kommer de nordiska Riksbankerna högst sannolikt göra allt de kan för att hålla nere ränteutvecklingen.

När det gäller räntesatserna för andra finansiella tjänster så påverkas dessa endast marginellt utav av de låga riksräntorna. Privatlån har till och med sämre villkor idag än vad man hade för ett antal år sedan. Att sparkonton ger lägre avkastning är däremot inte lika konstigt, eftersom bankernas avkastning är lägre vid en låg styrränta.