Inför den stundande julhelgen är det många som just nu jäktar runt på stan för att köpa klappar och handla mat. Julen kan väcka både positiva och negativa känslor. Julstress uppstår ofta till följd av att man saknar tid och/eller pengar. Denna artikel fokuserar på hur det är att sakna tillräckligt med pengar för att fira jul på ett behagligt vis.

I genomsnitt spenderar svensken 3.000 kr på julklappar varje år, där omkring 70% av svenskarna köper minst en klapp som kostar över tusen kronor. 15% lägger totalt mellan 5.000-10.000 kronor och 4% spenderar mer än 10.000 kronor på julklapparna. Lägg där till ökade kostnader för mat, resor och övriga nöjen i mellandagarna samt nyår och det är inte svårt att förstå att många kämpar med att få hushållsbudgeten att gå ihop. Eftersom decemberlönen inte är större än årets övriga löneutbetalningar, är det kostsamma helgfriandet påfrestande för många hushåll.

För den som inte har en budget att hämta pengar från kan erbjudanden som “köp nu, betala senare” verka lockande, men att köpa julklappar och presenter på avbetalning är sällan en god idé då det blir onödigt dyrt och dessutom löper personer som handlar på kredit större risk för överskuldsättning.

Andra planerar dåligt och spenderar mer pengar än man faktiskt har råd med på julkappar. Det är lätt hänt att det blir så eftersom löneutbetalningen i regel sker precis i samband med julfirandet, vilket innebär att många hushåll har mycket pengar på sina konton då julaftonen infaller. Konsekvenserna av att spendera väldigt mycket pengar innan och under julhelgen blir många hushåll varse först i slutet av december och kanske än mer i januari under den så kallade ”fattigmånaden”.

De ovanstående två exemplen är tyvärr inte speciellt ovanliga vilket bekräftas av det faktum att andelen som söker konsumtionslån i regel ökar kraftigt under årets första månader. Även om återkommande obalanser i hushållens ekonomi är oroande, klarar trots allt de flesta hushåll av att komma på fötter igen.

För samhällets ekonomiskt svagaste grupper är problematiken mer omfattande och djupgående. I juletid gör sig samhällsklyftorna och fattigdomen påmind på riktigt. Det finns grupper i samhället som helt eller delvis saknar medel att fira jul. Personer som har rätt till ekonomiskt bistånd får i regel inget extra inför julhelgen, visserligen kan det vara möjligt att få januaripengarna utbetalda redan innan jul, men för många leder detta upplägg endast till att den ekonomiska situationen blir etter värre under den efterkommande månaden.

En annan möjlighet som inte alla känner till, är att privatpersoner och familjer kan söka stödpengar exempelvis inför jul och sommar genom Svenska kyrkan och olika stiftelser. Dock är det ganska ovanligt att stödet ges i pengar, vanligast är att man kan få en matkasse och eventuellt några julklappar till barnfamiljer som helt saknar medel.